IMG_3204

Groen, wit, rood – de kleuren van de Italiaanse vlag. Prachtige bloemen, schelpen en stipjes worden gekneed, en nauwkeurig uitgesneden. De cupcakes die ik de hele ochtend heb staan bakken worden met liefde, met gelach en met verdriet versierd. Hugo, Anna en Nick samen met vrienden (ze kennen elkaar al sinds Hugo en Anna op de crèche zaten), samen creëren ze, samen zijn ze zoals ze altijd waren maar toch anders.

Er is bijna zover, morgen de afscheidsfeest op school, nog drie dagen tot de laatste dag op school, zondag verhuizen wij naar Italië.

De cupcakes zijn klaar. Wij zijn voorbereid op het afscheid maar ook al niet.

Rood, wit, blauw – de kleuren van de Nederlandse vlag. Nick klimt op de grote bloempot, , die de vrouw die hier in dit huis voor ons woonde aan ons heeft meegegeven. Net zoals wij die grote bloempotten aan de nieuwe bewoonsters van dit huis zullen meegeven.

Nick wijst op de ene lange uitstekende tak van de rode Japanse esdoorn, daar, daar moeten wij de vlaggenlijn vastmaken. De ochtend brengt zon en mooie herinneringen van hier in de tuin, samen met vrienden en familie. Van barbecues en verjaardagsfeesten, van borrels en picknicks.

Een laatste feest nadert, hier in de tuin.

Samen zijn in deze constellatie, in deze tuin, dat is het niet meer.

Dat besef is waard om stil bij te staan, dat inzicht brengt tranen in mijn hart maar ook verlangen van iets nieuws om te ontdekken.

De tuin wordt gevuld, met vrienden, met liefde, met verhalen, met tranen.

 

IMG_3199

Grön, vit, röd – den italienska flaggans färger. Utsökta blommor, snäckor och små bollar  knådas och skärs ut med allra största varsamhet. Hugo, Anna och Nick dekorerar cup cakes som jag bakade imorse. Tillsammans med tre kompisar (dom känner varandra sedan dagistiden) lägger dom sin själ i dessa bakverk. Dom skrattar, gråter och skapar tillsammans, som dom har gjort så många gånger tidigare, fast nu är det annorlunda på något sätt.

Det är nästan dax, att säga hejdå, imorgon har dom sin avskedsfest på skolan, det är bara tre dagar kvar tills skolavslutningen, på söndag flyttar vi till Italien.        

Den sista cup caken är klar, vi är förberedda på att säga hejdå, fast kanske inte riktigt ännu. 

Röd, vit, blå – den holländska flaggans färger. Nick klättrar upp på den stora keramikkrukan, den har vi fått överta efter den äldre damen som bodde i detta hus innan oss. Den stora keramikkrukan, den kommer vi i våran tur att skänka till de nya husägarna. 

Nick pekar på den ena lite längre grenen, där, där på den röda japanska lönnen, där ska vi fästa flagglinan. Morgonens solstrålar för med sig nostalgi, minnen av oss tillsammans med vänner och familj här i denna trädgård. Minnen av barbecues, födelsedagsfester och picknicks.

Vår sista fest is denna trädgård är i annalkande.

Att träffas tillsammans i denna sammanställning, det kommer inte att ske igen, tillsammans i denna trädgård, det kommer inte att hända ytterligare en gång.

När jag inser det blir jag ledsen, fast på samma gång fylls jag av en längan efter något nytt och spännande.

Vår trädgård fylls till bredden av vänner, kärlek, berättelser och tårar.